Dutch, born circa 1465-1529,South Netherlandish painter. He probably came into contact with Simon Marmion, the renowned painter and book illuminator from Valenciennes, via Jacquemart Pilavaine, a publisher and illuminator in his native Bergen. Provoost married Marmion's widow, Jeanne de Quaroube, before 1491, and it is thus assumed that Marmion was his teacher. In 1493 Provoost moved to Antwerp, a promising town for artists, where he registered as a master in the Guild of St Luke, but in 1494 he travelled to Bruges. He became a citizen there and soon played an important part in the painters' guild. In 1506 Maximiliaen Frans (1490-1547) was his pupil. Provoost received commissions for decorative work from the town council and church authorities in 1509, 1513 and 1520, the year of the Triumphal Entry of Charles V into Bruges, for which he worked on the decorations. He returned to Antwerp the same year to meet Albrecht Derer, who may have drawn his portrait. Derer visited Bruges in April 1521 and was Provoost's guest. Of Jan Provoost's children, Adriaen Provoost (b 1508) became a painter and Thomas Provoost a glassmaker, both active in Bruges. Jan Provoost's time as a pupil in a northern French miniaturist's workshop was of decisive influence on his later oeuvre. His work radiates assurance, with its precise drawing, restrained expression and airy landscapes, and he was successful in Bruges, where there was little competition after Hans Memling's death in 1494.   Related Paintings of Jan provoost :. | Madonna and Child with two angels | The Coronation of the Virgin | Virgin and Child | The Coronation of the Virgin | Crucifixion |
Related Artists:
COPPO DI MARCOVALDO
Italian Byzantine Style Painter, ca.1225-1274
Lazlo Moholy Nagy
Hungarian Constructivist Painter and Photographer ca.1895-1946
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.